efterblivenfiskare

Jaha.
Efter ett intensivt tårtätande har man äntligen blivit ett år äldre.
Äntligen?
Haha, nu fick jag de att låta som att jag ville bli äldre.
Usch nej.
Helst, skulle jag bara vilja krympa tillbaka, bli mindre och mindre, så jag slapp konfrontera vuxenvärlden.
Jag gör allt jag kan för krypa ur det tuffa skalet. Horan. Festartjejen. Värstingen. Den manipulerande slynan.
En tjej som kunde göra nästan vad som helst för att slippa vara ensam.
För som jag skrivit tidigare, är så mycket mer än jag en gång har varit.
Men.
Jag tycker, själv, att jag gör det för att visa att jag inte längre behöver den attityden.
Jag kan ta hand om mig själv nu.
Jag kan sitta ensam på ballkongen, omsvept i en filt och lyssna på bilarnas "fromm"ande.
Rösten har äntligen lugnat ner sig, en aning .
Men är det äntligen över?
Kan jag till slut bli fri?

Det vet jag inte.

Grattis på födelsedagen, lilla efterblivna fiskare.
Dags att bli stor.